När vi kom till kennellägret i Arboga (inte Avesta eller Arvika) så inledde vi med att alla satte sig ner och berättade om sina hundar. Vi var en relativt jämn grupp vilket visade sig stämma =)
På lördagen började vi med lite fotgående träning där jag tyckte att scott var ganska tråkig och ouppmärksam men vi fick beröm sedan för att han hade rätt svanshållning och att de ska vara lite undergivna i sitt sätt. Ny inställning till hans fotgående!
Sedan fick vi göra tre olika stationer. En tennisboll ut i vattnet från ganska högt upp på land. Scott gick i vattnet och plockade upp och lämnade fint.
2:a stationen var en enkel markering upp på en kulle bakom massor av träd. Även denna tog scott fint och metodiskt.
3:e apporten var längst en stig rakt fram. Alltså jätte lätt om man har ett fint rakt linjetag...Scott gick ut fint men följde sedan stigen upp till vänster och skulle omöjligt få vind på dummyn där. Jag blåste stopp som han halvhjärtat genomförde och sen skulle jag ge mig på och dirigera... Hm... Första lärdomen... dirigera inte när det ändå inte kommer fungera. Vi såg ju knappt varandra. Jag skulle ha kallat in tills han var tillbaka på en rak linje framför mig och sen blåst stopp och skickat back. Jag gjorde som jag blev tillsagd och tänk så bra det blev.
Nästa station var att hundarna fick se att några dummys lades ut i vattenkanten. sedan gick vi till andra sidan udden som inte var med än kanske 30 m. Där kom det först en enkelmarkering på vänstersidan som kastades ner i en backe och sedan kom ett skott där dummys vid vattnet låg. På dummys vid vattnet skulle man skicka på ett linjetag rakt över kullen och sedan passa så att hundarna inte valde att gå på stigen hem, alltså runt kullen. Scott genomförde bägge med mycket väl godkänt!
Vi talade mycket om stoppsignal. Scott har ju en halvhjärtad stoppsignal. Han stannar efter tre steg ungefär, men 9 fall av 10 stannar han. :-) Den enda som har en stoppsignal var ju Allan och Johan som var de enda som innan sa att de INTE hade! Ha ha... självinsikt, Johan!
Vi gjorde en övning där en markering kastades rakt fram sen skulle vi vända helt om och sen blåsa stopp, lämna dem, blåsa stopp när vi stod på plats cirka 20 m framför och sen skicka dem på ett närsök till vänster där Helena grävt ner några bollar. Jag var imponerad av scott som gjorde detta utan problem.
En uppgift vi fick göra efter lunch var att skicka på ett dolt linjetag. Skott och kvackljud hördes i ett område och sedan skulle man trycka ut hunden i det området utan att de sett ngt falla. Första gången jag skickade Scott så blev han osäker när jag la på ut kommandot mitt i hans språng och han stannade. Vi gjorde om och här klantade jag mig. Jag hade missuppfattat övningen och skickade på en markering istället vilket gick iför sig galant och han kom ut i området och fann dummyn.
Vi avslutade första dagen med en skottapport ut över vattnet. Scott tyckte det var super kul och tog den galant. Det som var roligt var också att Scott började tveka i vattnet när han hade simmat en stund men jag tryckte på i perfekt timing med ett UT och han vänder och får precis syn på den. Skönt när man själv får vara bra...
Dag två började inte så bra för scott. VI skulle gå på linje och ju mer tiden gick desto mer låg blev scott... Tillslut fanns inte så mycket kvar men då kom vår räddare i nöden, Johan och Allan och gick bort till andra sidan och kastade lite vatten markeringar. Scott vakna till liv nästan direkt när vi vände i från linjen. På eftermiddagen var Scott uppbarligt trött i skallen. Han gjorde vad som bads om men var väldigt trött.
Vi fick se på när kanindummys lades ut i ett område. sedan gick vi runt området tillbaka för att skicka ut och efter cirka halva streckan till dummys så skulle vi blåsa stopp och skicka på närsök i en buske där bollar var utlagda. Sedan skulle vi trycka dem ut förbi området med bollar och vittring (bollarna var redan upplockade) för att komma ut i området med kanindummys. Det här var svårt men med lite arbete så gick det tillslut. Kul övning som stärkte självförtroendet tror jag. Alternativen att ta sig förbi ett invittrat område som hundarna redan varit i och fått utdelning var antingen låta dem jaga ett tag i området så de inser att inget mer finns och då blåser vi stopp och skickar ut. Eller så blåser vi stopp direkt när de är i området och skickar ut, eller så försöker vi trycka på dem med ett UT direkt när de är i området.
Sista övningen var att vi skulle skicka på en enkelmarkering förbi området vi precis varit och arbetat i men från ett annat håll. Med en bumperboy sköts en lång och hög markering som hamnade bakom ett träd. Scott uppfattade den och plockade in utan problem. Sista var ett linjetag till ett område där vi sedan skulle blåsa närsök. Kul att avsluta i så positiv anda!
Jag har säkert glömt hälften av alla övningar vi gjorde men jag fick otroligt mycket bra tankar med mig från kennellägret.
Tusen tack Anita och Jörgen för fantastiskt ordnat! Allt flöt på så bra och det var inga frågetecken. Sen otroligt tack till Helena Lindström för väldigt bra träning och väldigt bra övningar. Genomtänkt och anpassat till oss. Lite svårare än vanligt men det var häftigt att höja ribban och ändå känna att vi klarade det!! Tack även till alla fantastiska träningskompisar vi fått! och Johan för springsällskap även fall jag lurade dig andra dagen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar