Kennelträffen 2012

Flaggbäraren, "medfödaren", kennelpappan Jörgen! (kärt barn har många namn)

Jag vill börja med att tacka Jörgen & Anita för ett välarrangerad träff och alla trevliga Thorsvianer!

Helena och Ferret står på stenen för att se markeringarna som försvann bakom vallen.

Dessutom tack till Helena och de som ingick i min grupp för bra övningar och tips!

Vi anledde till Herrfallet på fredagen där stora mottagningskommittén stod och väntade! Jag hann gå en runda med Scott sedan var det middag och efter det samling i grupperna. Jag var i Helenas grupp och vi fick berätta styrkor och svagheter med våra hundar och kortsiktiga och långsiktiga mål.
Scott:

Styrkor: vattenkammad gentleman som oftast har avvägd fart som gör att han är duktig i arbetet. Tar tecken riktigt bra ( kanske inte Närsök just nu men) han är tyst och stadig!
Svaghet: har varit väldigt vek men har utvecklats men jag har inte riktigt hängt med. Jag mesar lite med honom och behöver blir lite tuffare. Detta har lett till att han bli it lite lag och bekväm vilket vi ska vända på.
Kortsiktiga mål för hösten: starta KKL ev. starta ÖKL b-prov
Långsiktiga mål: A-prov och sedan ska vi ( med mycket tid) kämpa oss igenom B-prov men det får tiden utvisa om det så blir.

i väntan på fotografering

Helenas grupp. 

Kanindummy-trädet!

Gruppen i väntan på instruktioner

Hundarna medan vi fick instruktioner...

På lördagen startade vi i en kohage en bit från herrfallet. Vi inledde med en dold dirigering och ett bumperskott över det lilla kärret som fanns på marken.
Sedan fick vi så vi stod tvärsöver kärret på en vall där vi fick en bumper. I den andra övningen stod vi två i par där en markering gick och sedan skulle första hund skicka på en dold dirigering sedan skulle den andra hunden plocka in markeringen.
Sedan gick vi vidare till ett annat område- in i skogen. Vi la ut ett område sedan gick vi runt området och skulle skicka på dirigeringen, men först gick det en drive och hundarna skulle plocka in en dummy var i området som var helt dolt för förarna. Bara att lita på hundarna och framför allt att inte gå in och styra för mycket.

Sedan placerade vi ut nedgrävda tennisbollar där vi stått och skickat på dirigeringen för att ta den från andra hållet efter lunch.
Efter lunch blev det två stationer som arbetades igenom. Det första var en bumper som gick rätt ut i kärret men nu stod vi kanske 20 m bakom vallen vi stod på vid skicket innan. Det var bara att skicka och hoppas att hunden gjorde det den skulle. Vi ville förhindra att vi gick in för fort och styrde. Man fick dock självklart gå fram så man kunde se hunden jobba.
Sedan skulle man ta en av de nedgrävda bollarna som placeras ut innan lunch. Efter det kastade den eminenta funkisen för dagen, Peter Raneryd, en markering på halva dirigeringen och den plockades in. Sedan skulle man skicka på dirigeringen igen över markeringens lega.

Vi avslutade dagen med en walk-up på ängsmark, dock med mycket djupa gropar som var vattenfyllda och stenar och annat smått och gott.

Härlig dag där jag summan av kardemumman är väldigt nöjd med Scott. Han har lagt upp farten, markerar riktigt bra och tar tecken bra men med katastrofalt närsök. Tur att det är sommar och jag kan tokträna det.

Dag 2 började vi på ängsmarken ( samma som walk-upen dagen innan). Vi i ledde med att jobba tre & tre. Först kastades en markering till vänster, skottapport gick höger och en dold dirigering gick mittemellan.

Sedan jagade vi kaniner. Vi gick på linje och dolt la helena ut kanindummies som i land hade dragit en del löpor som hundarna skulle följa.

På eftermiddagen hade Helena och Fredrik planerat ihop en överraskning som visade sig vara en mocktrail.

Generellt så är jag super nöjd med scott. Jag blev riktigt deppig över mocktrailen där scott gick ner sig i den tråkiga sinnesstämningen som han hade förrut men inte visat på nästan ett halvår. Nu har jag dock haft 2 h i bilen att smälta det så nu är det bara att komma igen.
Han markerar riktigt bra, jag har varit tuffare och Scott mindre lat. :)
Han har ett katastrofalt närsök som stjälper många av dirigeringarna där han tar fin lång linje för att sedan inte helt jobba ner nosen i backen vid närsökssignalen.
Dag 2 var det strålande sol och ganska varmt så värmen inklusive en väldigt tuff dag innan satte sina spår på Scott och han var helt slut. Han gjorde inte många rätt men jag fick många tankeställare som jag tar med mig och ska jobba med på hemmaplan. Jag måste verkligen fundera över mitt ut- handtecken. Jag har inte hittat rätt än. Scott går bra varje gång trots allt men avstånden blir längre och hans uppfattning av mig mindre. Jag får fundera!
Tack alla för en fantastisk helg! Ses nästa år!