🎵Många och långa och svåra att fånga!🎵

Nyopererad

Scott har fixat tänderna och varit nersövd så han tycker att det är synd om honom ikväll!

Otroligt intensiv period!

Vi tog en paus från allt och drog till landet i helgen!

Träning för Anita Norrblom

I tisdags hade jag och Jenny bokat en lektion med Anita, scotts otroligt inspirerande och stöttande uppfödare. Jenny fick förhinder vilket delvis blev bra för oss. Jag hade så otroligt mycket tankar och funderingar efter Keith-kursen. Jag som oerfaren "jaktmänniska" behövde verkligen hjälp att sortera.
Så vi inledde med en fika där underbara Carron satt konstant med en tass på min axel och ett hundleende på sina läppar. Gulliga hund!
Vi pratade i alla fall igenom helgen och det som keith påpekat både de bra och mindre bra. Skön genomgång.

Sedan bestämde vi att det vi skulle träna var något helt annat. Vårt akillesmoment är söket. Som tur var hade Anita haft en unghundsgrupp precis innan så det fanns vilt tinat. Perfekt. Anita la ut ett motsvarande elitsök (frånsätt att terrängen var ganska lättsprunget, men istället hade unghundarna sprungit runt och det fanns gamla legor) scotts problem är ju kust att han inte vill gå långt ut. Dock denna dag gjorde han alla rätt han satte inte en fot fel och plockade in allt galant. Jobbade även ut fint i bakre området. "Vad är problemet?" Som Anita sa sedan.
Vi avslutade med tre olika dirigeringar med olika fokus. Jag har ju bestämt mig för att göra mest synliga dirigeringar så scotts självförtroende ökar. Dock kan det bero på syftet med övningen. Jag har tränat synligt själv massor så ett komplement kan vara att göra en dold med syftet att träna signalerna när Scott inte ser mig. Det måste ju också tränas! Det var ju precis det vi vad problem på Eukanuba. Första stoppsignalen lyssnade han inte så jag tog i igen och då stoppade han. Sen skickade jag på ut till området och det gick bara bra. Sedan gjorde vi en synlig där Scott stannade men jag gick ut till området. Här blev det en utmaning med risig terräng. Mycket granar. Vi jobbade igenom ett granområde eftersom Scott är lite av en primadonna. Vi avslutade med en längre dirigering över fällda granar och upp på en kulle. Scott gick med hela vägen och fick en bra avslutade dirigering med bra fart och motivation.
Tack Anita för bra träning. Nu känner jag mig inte lika förvirrad utan har en bra plan som är individanpassad för mig och Scott!

träning för Keith Mathew dag 2

Foto: Jill och Peter Raneryd

Denna dag inleddes med att vi tittade på närsök. sök eller hunting är sista delen av de fyra "elementen" som krävs för att få en game-finding ability. De andra är marking, casting och handling.
Alla 4 tränas in med en enkel tanke av en formel. Det vill säga marking är triangel, casting (linje) är en linje, handling är en kvadrat och hunting tränas in i en cirkel. Alltså tränade vi att sätta hunden i mitten sedan sköt vi med startpistol kl 12, 3, 6 och 9 (framför, till höger, bakom och till vänster om hunden). Under tiden vi gick runt i denna cirkel kastade vi en tennisboll runt linjen men plockade hela tiden upp den.

Cirkeln runt hunden gick ungefär 3 m utanför hunden. Sedan fortsatte vi att kasta bollen öven i mitten av cirkeln men avslutade med att ta med oss bollen och ställas oss en bit framför hunden. Sedan blåste vi söksignal. Hunden skulle nu söka en stund i området och sedan la Keith ut en boll så calmness leads to reward. 
Keith tyckte att jag skulle ha ett verbalt kommando på detta sök och pipa på stora söket. Jag har gjort precis tvärtom och jag tror att jag inte ska förvirrade det för mycket just nu i alla fall.

Här jobbar Marias golden på söket. En dålig bild men man ser området runt enen och Keith som är beredd med en boll.

En lite bättre bild där man ser Jill lägga ut cirkeln till fina Benny

Sedan jobbade vi med markeringar. Alltså i en triangel. Vi delades upp i tre grupper och sedan kastade vi markering till varandra. Alla hundar var duktiga på markeringar. Vi gick snabbt över till dubbelmarkeringar och även här var de flesta duktiga. Det var en grupp som fick svårigheter med den sist fallna markeringen. Hundarna såg inte markeringen för en kulle. Däremot hade förarna sätt och de skickade på en markering och sedan försökte de dirigera. Här sa Keith att det är viktigt att inte chansa för mycket utan börja handle your dog.

Foto: Jill och Peter Raneryd

Keith diskuterade också att jag borde byta kommando på markering-dirigering. Jag har ju samma ord och har hittills, tycker jag, inte hamnat i något problem med det. Han menade dock att han tycker att han ser en osäkerhet i Scotts dolda dirigeringar och menade att om jag skickar på samma ord så har Scott känslan att en markering har fallit och matte säger rakt ut så jag springer väl ut. Men detta skapar en osäkerhet istället för en tillit att springa rakt fram tills jag säger något annat. Han tyckte att jag skulle ändra det ordet där jag har mest problem, alltså i dirigeringen. Jag tänkte att jag kanske borde ändra markeringen för att han är så stadig där och då har jag råd med förvirringen. Men jag ska fundera och återkomma.

Foto: Jill och Peter Raneryd

Yttligare en dålig bild men pinnen man ser är startpunkten
 sedan skickade vi till höger på bilden där man ser
en person stå och sedan rakt fram upp på kullen som man ser till
vänster på bilden. Sedan var det ett till område till väsnter om pinnen.

Sedan gjorde vi dirigeringar i form av övningen the compass. Den gick ut på att från samma pinne hade man tre linjer en till snett ut vänster, en rakt fram och en snett ut till höger. Hunden och föraren skulle tillsammans gå ut till pinnarna och lägga en dummy, tillbaka och sedan till nästa område och så vidare. Han menade på att man inte skulle komplicera till saker och skicka kors och tvärs. Keep it simple stupid! Sedan kunde man lägga in svårigheter som svår terräng, hinder, längd, störningar osv. Bra övning!

Scott var duktig och gjorde allt med den säkerhet och vilja som jag jämt vill se. Keith frågade faktiskt varför vi inte alltid skickar så och ja vad ska jag svara... :)
Sedan var faktiskt helgen över om jag inte glömt massor av övningar. Det visar sig. Jag har säkert glömt hälften!

Tusen tack till Keith, Jill och Peter för en fantastisk helg med massor av intryck, bra mat och massor av nya tankar.  nu ska vi ut och träna cirkeln!

MIn plan är att jag ska gå igenom Keith dvd i lugn och ro och sedan anteckna vilka övningar det är och sedan gå ut och testa Scott och se var hålen i vår träning är. Det viktigaste tror jag är att hitta bra träningsupplägg/övningar så han blir riktigt motiverad.

Träning för keith Mathew dag 1

Foundation- Game-finding ability
Marking- Casting- Handling- Haunting

Keep it simple stupid! Tänk i träningen marking som en triangel, casting som en linje, Handling som en kvadrat och Haunting som en cirkel. 

I foundation gäller vissa kommandon

Nu är vi på väg till dag 2 till Lilla träskaten där Keith Mathew. Jag kan ju säga att jag inte är så kaxig längre. :)
Vi inledde med en mocktrail.
Scott var lugn som vanligt. Först skicket blev en bumperboy markering som gått 2 par innan oss där hundarna innan inte lyckats. Scott gick ut bra kom snabbt i området men gör ngt han aldrig gjort förrut. Han går ifrån den funna bumpern. Jag får dirigera honom dit igen och då tar han in den. Vad var det? Förhoppningsvis inget eftersom han aldrig gjort så förrut på varken dummies, bollar eller fräscha eller äckliga fåglar. Senare under helgen tog han bumpern utan problem så ngt var det. Sedan fick han en dirigering över ett staket och han kom helt av dig och jag valde att kalla in när han var off.
Ute var vi från "tävlingen".

Vi fick efter fika pausen jobba igenom att få över Scott över staketet. Keith rekommenderade att jag skulle redan från sidan skicka på hopp så hunden är medveten om att det är det som förväntas. Jag fick gå ganska nära innan det fick men tillslut så.
Bra att jag fick jobba igenom det.

Foto: Jill och Peter Raneryd

Nästa övning var ett dolt linjetag. Scott fick gå först av alla och eftersom han är lite av en härmapa och ingen gått innan så gick han tveksamt men hela vägen ut. Där höll han sig dåligt i området och jag fick kalla in. Jag fick sen gå ut med dummyn till området och då spikade med en helt annan inställning och säkerhet.

Scott var super duktig i att hålla positionen. Han satt i ca 20 min under störningar som kastades, rullades och hund som stack ifrån linjen. När vi skulle gå långt ifrån dem valde jag att lägga honom ner och han låg tills vi löste upp.

På förmiddagen när nästan alla gjort mindre bra ifrån sig på mocktrailen fick vi backa i träningen. Vi fick träna fotgående, sitt kvar i 30 min med störningar.

Vi testade inkallningssignalen där vi skulle kalla in med ryggen vänd emot. Träna på detta!

Stoppsignalen. Vilket fungerade bra med Scott. Keith tyckte däremot inte att jag skulle hålla upp handen hela tiden. Det räcker med signalen. 

trött hund

Vi gick även igenom diamanten. Den gick ut på att man placerade ut 4 pinnar med lika avstånd mellan sig. Man gick ut med hunden till mitten och sedan vek man av 90 grader till höger och la ut en dummy. Sedan tillbaka till mitten och och ut till vänster (från startpositionen sett) sedan ut längst ut och sedan samma linje tillbaka. Nu skickar man hunden till mitten och blåser stopp. Sedan skickar man förslagsvis höger. Sedan ställer man sig på det området där det blev tomt och nu kan man skicka var man vill beroende på vad man tränar. Höger eller vänster eller ut. Svårt att förklarar utan att visa men man håller på att rotera hela tiden så varje område man står vid fyller man på med en dummy och sedan flyttar man sig till nästa område hela tiden. Är rätt slut i skallen fortfarande efter helgen så jag kanske får gå in och redigera denna text vid ett senare tillfälle.


Jag var väl inte jätte nöjd med Scott efter första dagen men som Keith sa så ska jag inte skylla på hunden utan på min träning. Det är hål i träningen.

Vi har en plan

mer utförlig kommer senare

en dag på djurgården

cykeltur, MTB och träning

Första gången på länge var denna helg obokad. Detta ledde till att vi bara har njutit i det fina vädret. 

På lördagen var det lång promenad med mamma och Mrs på Södergarn. Det var full rulle kanelbulle. Scott brydde sig inte så mycket om att Mrs löpte utan de lekte på som vanligt. 

På eftermiddagen cyklade vi längst vattnet på den nya vägen som skapats vid södra delen av ön om bron. När vi var på väg hem var det drama. Vi blev stoppade av några människor som behövde hjälp att ringa 112. Det visade sig att det var en dam som hade trillat i en trapp och blödde från huvudet. Hon verkade dock pigga på sig när hon fick vila lite sittande och sedan när vi skulle börja gå så visade det sig att hon blev mycket sämre. Polis, ambulans fick komma. 2 h senare kom vi där ifrån men vi hoppas att det finns människor som hjälper oss om vi behöver i framtiden. Scott fick agera terapihund och satt lugnt bredvid och lät damen klappa honom så hon lugnade sig. 

Idag söndag så var vi ute på långpromenad väldigt tidigt då det var MTB lopp på lidingö. Jag hade också lovat att vara funktionär där vi ansvarade för serveringen. 

Sedan mötte jag upp mamma och Mrs för en promenad i skogen. Jag tränade lite med scott och Mrs hängde vid ett tillfälle på. Hon flög i vattnet när Scott spontansimmade. Mrs gillar att vara i vattnet men hon får lära sig simma i sommar. 

På skoj avslutade vi med ett kort spår för att se hur hon gjorde och vad hon tyckte om det. Hon var duktig och relativt ugn så det här ska vi göra mer!

Vi kanske skulle skaffa en egen flagga?

Eukanuba Competition

Alla fina foton är tagna av Jenny på searoverallinduff.blogspot.com

Usch vad jag var nervös denna gång. Jag som brukar hålla nerverna i skick. Men jag skakade som ett asplöv. Tur att Jenny kunde åka med mig och lyssna på allt svammel och lugna mig.
Jag blev inte lugnare när Anita (uppfödaren) önskade lycka till, till WT på högsta elitnivå. Absoluta hade jag fattat svårighetsgraden av startlistan där alla hette svensk jaktchampion eller nordisk jaktchampion.  så jag letade krämpor hela morgonen för att slippa. =)

Men så väl där var det bara att göra sitt bästa.

Vi började på station 2 som var ett linjetag lite snett vid ett fallet träd. På vägen skulle de passera ett riktigt stort hinder. Scott gick ut som en pil, hoppade över stocken och sen fortsatte i samma raka bana så han hann hoppa den andra stocken också så jag fick blåsa hem och lägga ner på närsök. 17 p

ni ser området till vänster. det är alltså inte gatan fram till skytten utan snett över till vänster

Keep calm! Domarens kommentar efteråt men han var underbart snäll så jag tog med mig hans lugn på de andra rutorna. 

 På ruta 3 var det ett linjetag snett till höger. Däremot satt vi och såg att alla tappade sina hundar till höger och vi gjorde upp en plan att skicka rakt över diket och sedan lägga höger. När man skickade såg man inte hunden förrän den kommit ganska långt ut och framför allt såg man inte hunden i diket. Scott gick över diket men fastnade i kanten på andra sidan. Nu ville itne scott ta mina kommandon. Att träna på! Dirigera dolt alltså när jag inte syns. Det är en liten ögontjänare jag har.
Fredrik (som var domare) sa att jag kunde komma fram så jag såg honom. Nu gick de minsann och dummyn kom in och vi fick 12 p.

vad ska jag göra när jag inte ser dig?

 Ruta 4: enkel markering och sedan dirigering. 6+7 p

Jag får fortsätta att skriva efter jobbet för nu måste jag ut och springa!

 Ruta 5: markering går men på hälften ska man stoppa och lägga ner på ett närsök. Här fick jag 17 p

Ruta 1: Dubbelmarkering på linje. Scott tog första bra men andra fick jag styra. 10+5 p

Totalt fick vi alltså 75 p vilket är helt galet när det är på denna nivå. Jaga är så otroliga nöjd med lilla Scott och med mig själv. Super kul var det!

Mrs har börjat löpa